Mekaniserad skogsplantering introducerades i Sverige på 1960-talet, och idag används främst Brackes planteringsaggregat av bland annat av Södra och Norra skogsägarna. Plantering med Brackes planteringsaggregat ger vissa fördelar jämfört med manuell plantering, såsom ökad överlevnad gentemot högläggning och ökad överlevnad och tillväxtökning gentemot harvning. Den här studien jämförde följande tre planteringssystem; manuell plantering med harvning; manuell plantering med intermittent högläggning; samt mekaniserad plantering. Data för tre olika föryngringssystem insamlades och jämfördes med hjälp av nuvärdesanalys för att se eventuella fördelar och nackdelar ur ett skogsekonomiskt perspektiv. Dessa system antogs ha olika systemkostnader och antal planterade plantor med olika överlevnadsgrader och tillväxttakter i ungskogsfasen vilket möjliggjorde en nuvärdesanalys på data från ett skötselprogram simulerat i Heureka PlanWise.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Sveriges skogsindustrier genom skogsklustret. Arbetet har syftat till att effektivisera den mekaniska planteringen av skog under nordiska förhållanden. Effektiviseringen av planteringsprocessen har gjorts med fokus på reduktion av tidsödande manuell hantering för påfyllning av plantor, samt genom utveckling av en tillförlitlig process. Utförandet av dessa förbättringar har skett genom mekanisk konstruktion av ett magasin och tillhörande matare avsett för kassett-typ HIKO V93. Mekanismen hanterar kassetten som förser ett maskinellt planteringsaggregat med de plantor som kassetten innehåller.

Mekaniseringen av skogsvården inleddes redan under 1900-talet. Plantering och röjning började mekaniseras för att arbetet var ofta tungt och enformigt. Men än idag har mekaniseringen fortfarande inte slagit igenom på bred front. Syftet med vårt arbete var att undersöka skogsbolags och entreprenörers intresse och attityder till mekaniserad plantering och röjning. Ett delsyfte var att se om respondenter från norra (Västerbotten) och södra (Småland) Sverige hade olika attityder till mekaniserad plantering- och röjning.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar.  Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie.  Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015.  Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar.  Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex.  Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion.  Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat.  Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation.  Det krävs mer forskning. .

Föryngringen av skog på Gotland har historiskt sett varit problematisk under lång tid och i dagsläget används främst markberedning följt av plantering av tall. Förutsättningen för föryngring under skärm samt naturlig föryngring under fröträd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport då det råder brist på skriftliga sammanfattningar om dessa båda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fältstudier på 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen på Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgång på norra Gotland samt fungera väl på nordöstra Fårö. Förutom på Fårö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bäst resultat.

This report is a thesis work for a B.Sc. in Forestry exam at the School for Forest Engineers, SLU. The work was an assignment from Södra Skogsägarna and the aim of the work was to investigate the economical and biological output after mechanical planting with Eco-Planter compared with traditional manual planting. Eco-Planter is a tool for mechanized planting, fixed at the end of the boom on a conventional harvester. The study confirms that manual planting is less expensive under normal conditions. However, the differences between mechanized and manual planting are not that big and with technical development and/or increased labor costs together with an improved work organization the system with Eco-Planter could be competitive. The biological output, e.g. planting result and survival rate, seems to be quite good.

Denna studie beskriver effekterna beträffande överlevnad och tillväxt hos gran (Picea abeis L. Karst) vid tillsats av superabsorbent Luquasorb 1280R i samband med plantering under olika betingelser. Plantor i form av täckrot och barrot studerades. Tillsats av superabsorbent visade sig ha en positiv inverkan på de studerade parametrarna i jämförelse med referensmaterial utan tillsats av superabsorbent. Detta visade sig särskilt vid extremförsök under tak utan tillgång till vattentillförsel under försöksperioden, förutom vattentillsats i samband med plantering..

Uppsats för avläggande av Högskoleexamen i kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 10 hp, 2010.

Denna processbeskrivning undersöker hur en plantering i parkmiljö i Gävle skulle kunna planeras baserat på systemet matrix planting. Begreppet matrix planting beskrivs, samt grunderna för hur ett växtsamhälle byggs upp med passande växter. Fortsättningsvis redovisas inventeringen av den aktuella platsen, med beskrivning av de ekologiska förutsättningarna och förvaltarens önskemål. Ett förslag presenteras, där tankarna bakom formgivningen förklaras. En förteckning på lämpliga växter och deras egenskaper ingår.

Detta examensarbete behandlar slamhanteringen på Sibbhults avloppsreningsverk (Sarv).I denna rapport tas det upp hur avvattningen och förtjockningen av slammet går till i dagsläget och vilka förändringar som kan göras för att förbättra dessa processer.Här visas även vilka eventuella vinster som kan fås med förändringar och eventuella investeringar i en avvattningsapplikation. Redan med små medel kan förtjockningen av slammet förändras, även om det inte införskaffas en mekanisk avvattnare, som t ex med inblandning av polymerer i avloppsvattnet.För att finna olika fungerande alternativ har information insamlats från flera företag som tillhandahåller applikationer för slamavvattnare. Information har även införskaffats genom egen erfarenhet under min verksamhetsförlagda utbildnings (VFU) period på SArv, och vid diskussion med personal som arbetar vid vatten- och avloppsreningsverken i Östra Göinge kommun..

Målsättningen med detta arbete var att ta fram ett kunskapsunderlag för att bedöma konkurrenskraften för LandPuckTM-systemet gentemot den konventionella metoden med plantering av 1-åriga täckrotsplantor. LandPucken består i huvudsak av en komprimerad torvbrikett/puck med ett frö. Effektmål i studien var att (i) kvantifiera plantbildning för LandPuck under planteringsåret (försök på sex lokaler under 2013, inkluderande jämförelse med konventionell plantering av täckrotsplantor), (ii) undersöka planteringsdjupets inverkan på plantbildningen (en lokal, försök anlagt 2013), (iii) kvantifiera överlevnad och tillväxt över sex år (fyra lokaler med försök anlagda 2012; en lokal med försök anlagt 2008) samt att (iv) skatta föryngringskostnader för LandPuck-systemet. I cirka 67 procent de LandPuckar som planterades år 2013 hade fröet grott och bildat en planta. Plantering i mineraljordsfläckar gav cirka 10 procent högre plantbildning än i humus.

Denna processbeskrivning undersöker hur en plantering i parkmiljö i Gävle skulle kunna planeras baserat på systemet matrix planting. Begreppet matrix planting beskrivs, samt grunderna för hur ett växtsamhälle byggs upp med passande växter. Fortsättningsvis redovisas inventeringen av den aktuella platsen, med beskrivning av de ekologiska förutsättningarna och förvaltarens önskemål. Ett förslag presenteras, där tankarna bakom formgivningen förklaras. En förteckning på lämpliga växter och deras egenskaper ingår.

I Sverige och stora delar av Europa har det planterats gran, Picea abies, på marker som tidigare varit lövdominerade. Idag restaureras ädellövskog på dessa marker i ökad omfattning, bland annat för att gynna skogens biologiska mångfald och rekreationsvärden. Syftet med detta arbete var att undersöka överlevnad och tillväxt av ek, Quercus robur, och bok, Fagus sylvatica, som planterats efter gran i Söderåsens nationalpark och i Raslångens ekopark i södra Sverige. I Söderåsens nationalpark undersöktes plantutvecklingen tio år efter plantering på öppna hyggen (ek och bok) eller under björkskärm (bok). För Raslångens ekopark var syftet att undersöka om inversmarkberedning och hägn påverkar initial etablering och överlevnad hos bokplantor på öppna hyggen. Resultaten från Söderåsen visar att ek och bok tio år efter plantering kan nå en hög överlevnad och god tillväxt med hjälp av fungerande hägn och regelbundna röjningar.

Denna processbeskrivning undersöker hur en plantering i parkmiljö i Gävle skulle kunna planeras baserat på systemet matrix planting. Begreppet matrix planting beskrivs, samt grunderna för hur ett växtsamhälle byggs upp med passande växter. Fortsättningsvis redovisas inventeringen av den aktuella platsen, med beskrivning av de ekologiska förutsättningarna och förvaltarens önskemål. Ett förslag presenteras, där tankarna bakom formgivningen förklaras. En förteckning på lämpliga växter och deras egenskaper ingår.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.